En i Världen

Det börjar närma sig med rätt stora steg nu. När jag började räkna ner var det 56 dagar kvar till avresan, då kändes det så avlägset. Nu är det bara 18 dagar kvar. Om det inte vore för de där siffrorna i min kalender så skulle jag nog fortfarande tro att det är långt kvar.

Kommer kännas konstigt att bryta upp från livet här i Jönköping. Det har gått på rutin sedan väldigt länge och det är alltid svårt att lämna det man är van vid och det man känner sig trygg med. Samtidigt ska det bli skönt att få komma härifrån och prova på något nytt. Det var ju faktiskt en av anledningarna till att jag valde att plugga här, för att få komma utomlands.

Det var länge sedan jag började på något nytt. Eller egentligen inte, det är ju bara två år sedan. Två år sedan jag flyttade till Jkpg och satt i föreläsningssalen och tittade runt på mina nya kursare. Det känns som evigheter sedan. Året innan det klarade jag av samma sak när jag åkte till USA i ett år. Då ska väl även detta gå hyfsat lätt.

Visst har man alltid vetat att det kommer ta slut någon gång. Men det kommer kännas jobbigt att åka härifrån. Jag har ju fått en ny familj här. Familjen som fått mig att trivas och ha en underbar tid. Visst kommer vi ses igen, men nu är den här perioden i våra liv slut. Antar att det är dags att börja på den nästa, med blandade känslor.