No goodbyes

Det första avskedet. Sa hej då till M idag, inte för att jag är speciellt bra kompis med honom och kommer att sakna honom. Det var bara själva känslan att behöva säga hej då till någon. Säga de där fraserna som innebär att det är över. Om det började kännas lite jobbigt att säga hej då till honom hur kommer det då inte att kännas när jag säger hej då till alla andra som jag gillar så mycket? Allting har varit så intensivt här, vi har gjort så mycket saker och lärt känna varandra så bra på så kort tid.

Jag tror det känns lite jobbigare att åka när man inte längtar hem. Gör man det är det nog en helt annan sak när man säger hej då och åker härifrån. Jag är oftast inte så sentimental men bara tanken att behöva säga hej då gör mig nästan lite tårögd. Vill inte riktigt tänka på det, såklart är det lättare att bara skjuta det framför sig.

Ska försöka fokusera på de saker jag har kvar att göra och se fram emot dem. Ta en dag i taget. Ibland är det svårt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0