En i Världen

Tyvärr får jag ju inga pengar från försäkringsbolaget denna gång. Men jag kommer få lite ökning i reskassan från annat håll. Jag ska göra en hemsida till en kompis nystartade företag. Visst har jag en hel del att göra nu, men det kommer inte ta så lång tid att göra. Dessutom tycker jag ju det är kul, så att få betalt för att göra något man tycker är kul är bara ett plus.

Tänk om det istället för ekonomi studer hade blivit studier inom grafisk design vilket jag var inne på ett tag. Höll på med webdesign och filmer på gymnasiet då jag kom underfund med mitt nya intresse. Efter en del funderingar insåg jag att det mer var en hobby. Intressant hur det kan gå, är ju ändå ett rätt stort hopp mellan nationalekonomi och grafisk design.

Alltid lika kul att träffa släkten. Jag är glad att jag åkte upp och träffade en del av dem nu innan jag åker till Singapore. Vi hade kul. Händer alltid någonting när så pass många ur släkten är samlade. Kommer alltid upp nya historier som jag aldrig hört förut. Alltid något nytt om hyss pappa och hans tvillingbror hade för sig mot bl a sin storasyster. Bland annat. Såklart hjälper det alltid när det är lite vin inblandat. Haha.

Känns såklart annorlunda nuförtiden när alla kusiner har skaffat barn och allt det där. Blir inte samma släktträffar som förut då vi alla firade jul tillsammans. Man träffar inte alla lika ofta, alla har sina nya liv nu. Fast det har ju såklart jag också, men vi lever så olika liv.

Jaha, det blev inga pengar från mitt försäkringsbolag. Tydligen tycker det inte att jag är invalid nog. Det räcker inte att ha 11 stelopererade kotor. "Vi har ...  bedömt att din sjukdom inte medfört någon mätbar invaliditet." Är väl inget att göra åt, hade ju hoppats på nån liten fjuttig peng till reskassan. Sant är ju att det inte hindrar mig att göra någonting jag gjorde innan operation. Jag får väl hoppas på nästa försök, då jag söker för mitt ärr på ryggen. Då borde jag väl i alla fall få någonting, så långt som det ärret är. Men det kan jag göra först ett år efteråt.

Biljetterna är bokade och i morgon åker jag hemåt till Sthlm. I och för sig ska jag inte hem hem. Ska ju till min kusin som fyller 30 år och ska sova hos henne. Dessutom går bussen till Norrköping, men där blir jag upplockad av två släktingar som också ska dit. Ska bli kul att träffa dom som kommer. Säga hej då innan jag åker till Singapore.

Jag vill bara tillägga. (Det finns tillräckligt många som bloggar om Idol redan och det behövs inte en till.) Men jag måste bara säga att om inte Johan åker hem ikväll är det katastrof.

Vad jag är sugen på glass! Illa eftersom jag inte har någon glass hemma. Inte orkar jag gå till ICA heller. Nu känner jag mig lat. I och för sig har jag hallon i frysen så då kan jag göra en hallomsmoothie istället. =) Dessutom måste jag ju tömma frysen innan jag åker. Kan behöva lite energi för att fortsätta med uppsatsskrivandet. Är ju bara skit på TV ikväll så kan ju lika gärna fortsätta att skriva.

Upptäckte precis att min layout på bloggen inte ser likadan ut i olika webbläsare. Irriterande. Vet inte om det har varit så länge, men nu ska det se okey ut även i internet explorer. Störigt.

Min kusin i Sthlm fyller 30 i helgen. Funderar på att åka dit. Några släktingar utanför Kalmar ska åka dit, så då kan jag få skjuts från Linköping. Skönare, och billigare. Vore kul att träffa en del av släkten innan jag åker till Singapore. En del har jag inte sett sen i julas och annars kommer nästa gång bli i sommar. Blir bara en kort tripp, dit på lördag och hem på söndag, men det känns som om det är värt det. Dessutom ska systeryster nog dit också. Jag är 95% säker på att jag ska åka. -5% eftersom jag nog har saker att göra egentligen, men hey, det är mina släktingar som jag vill träffa innan jag åker. Så egentligen är jag nog 100% säker eftersom det känns som om jag redan har bestämt mig.

Jag kommer inte hinna träffa min kusiner och deras småttingar inngan jag åker till Singapore. Vilket gör mig lite ledsen. Två såg jag i somras, de andra tre såg jag senast i julas. Och dom växer ju så fort!

Det blev Kåren igår, blev en helt okej kväll och vi tog det rätt lugnt. Vi fick dansa av oss lite i alla fall.

Något jag har kommit fram till, som är lite konstigt, är att jag inte vet om min träning gör ryggen starkare. Jag började ju gå till gymmet för ett tag sen. För att försöka komma i form och framför allt träna upp ryggen efter operationen. Problemet är att jag känner mig oftare trött i ryggen nu efter att jag började träna än jag gjorde innan. Kände bland annat av det igår efter att vi varit och dansat. Men förhoppningsvis blir det bättre.

Varför är jag så lat? Orkade inte ta mig till gymmet idag, fy skäms. Dessutom blir det ingen träning i slutet av veckan eftersom jag åker till Örebro på fredag och kommer hem på söndag. Ska i alla fall bli kul att träffa Anja. Vi åker båda bort och pluggar under våren så måste ses nu innan en gång.

Var en stund på stan idag med Lois. Köpte lite "nödvändiga" saker. Vi åt lunch på Bernards på stan, att vi inte ätit där förut. Jag åt en jättegod grillad focaccia.

Efter det var det dags för ännu en tur till Ryhov och Infektionskliniken för min andra vaccinationsspruta. Blev 100 kr billigare än vad jag trott, så nu kommer alla vaccinationer bara gå på 1210 kr...

Ikväll är det Kårkväll, får se om det blir något av det.

...All Saints är tillbaka. Har alltid gillat All Saints och tyckte det var så synd när de slutade. Men nu har de äntligen återförenats. Nya singeln Rock Steady är släppt och me likey.

...Idag börjar äntligen Grey's Anatomy, som jag längtat.

...Gillar även U2 & Green Days nya låt The Saints Are Coming.

...Det är bara 7 veckor kvar till Singapore!

Har precis varit och sett Borat. Var länge sedan jag skrattade så mycket. För det första kan jag inte förstå att filmen är barntillåten. Inte för att jag är pryd eller något men en scen i filmen blir bara lite för mycket. I början kan man inte låta bli att skratta men sen känns det som om det går lite överstyr.

Annars så var det riktigt kul. Men filmen skapar absolut inte en dålig bild av Kazakstan, snarare är det USA som hamnar i dålig dager. T ex när han ska sjunga nationalsången på en rodeoföreställning, när han hamnar hos en pingstförsamling (fast där smälter Borat in...) eller när han är bland några studenter i en husbil. Jag hoppas att de alla kan skratta åt det, men troligt är att de inte kan.

Men vi får i alla fall skratta åt dem i 1 h och 23 min.

Elton John - Your Song
Dave Matthews - Some Devil
José Gonzales - Heartbeats
Michael Bublé - Home


Dagar kvar till avresa: 44

Stormen var inte så farlig här i Jkpg, det blåste lite och nu har syster åkt hem igen. Hon var här i tre dagar och tiden gck väldigt fort. Det gick bra fastän vi var två stycken på bara 27 kvadratmeter.

Det blev lite shopping på dagarna och på kvällarna försökte vi förgäves komma överens om vad vi skulle titta på för film. Eftersom syrran och jag har rätt olika smak så är det rätt svårt. Men något som alltid går att ta till är Vänner, vi är båda Vänner-freaks. En kväll spelade vi mitt Vänner-spel, inte många jag kan spela det med. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att vi är så bra på så många onödiga frågor. T ex:

• What toy was glued to the top of the Geller Cup?
• Which Friend had won a Vanilla Ice look-alike contest?
• Which of the guys wore leg warmers in college?
• When Rachel was packing to move, what item caused an argument between her and Monica?
• Unable to afford an entire set of encyclopedias Joey bought only what volume?

Om man kan svara på dessa frågor, har man tittat för mycket på Vänner då? (Jag kan svaret på alla frågor...)

Nu är syster. Det gick fin fint att sova ihop i samma säng, det behövdes ingen luftmadrass. Vi tog en tur på stan och tittade i second hand affärerna och alla andra. Det blev en heldag och kändes konstigt när de ropade ut i högtalarna på H&M att de skulle stänga om fem minuter och klockan var bara fyra. I Sthlm är det ju alltid kl sex och där är affärerna dessutom öppna på söndagar. Det känns konstigt här. Men A6 finns ju alltid så vi kanske tar en tur dit om vi har tråkigt.

Till middag blev det jätte god broccolipaj som uppskattades av Ingrid. Måste ju bara laga vegetarisk mat nu när hon är här. Men det är inga problem eftersom jag äter mycket vegetariskt själv.

Nu sitter hon och snaskar i soffan med nyfärgat hår. Rött igen, i alla fall mycket bättre än svart.

Dagar kvar till avresa: 52

Ikväll blir det middag på Twin för att fira att tentorna är över. Ska smaka bra med lite god mat, ibland måste man unna sig att äta på restaurang. Fast för min del känns det inte direkt som om det är över. För nu börjar allt annat. Eftersom vi har gjort research för c-uppsatsen denna vecka så har vi bara en vecka på oss nu att skriva andra uppsatsen. Men 10-15 sidor på en vecka ska vi väl klara på två personer.

Ikväll kommer lillasyster på besök eftersom hon har höstlov nu. Ska bli kul att umgås ordentligt med henne nu innan jag åker till Singapore. Vi får väl se om stormen med allt regn har lugnat ner sig så att vi kan ta oss ut på stan i helgen.

Jag blir så trött på alla problem och skit. Det blir ju inte bättre av att jag är för snäll och folk utnyttjar det. Men det finns en gräns.

...sväva? En sån här säng skulle man ha. Men med en students ekonomi har jag nog inte riktigt råd med den. Ingen plats heller för den delen i min lilla etta.

Drömma har ju aldrig hindrat någon.

Ja jag borde läsa artiklarna till uppsatsen istället för att läsa massa annat onödigt... Men det är ju alltid roligare att göra det man inte borde (vilket är välkänt bland studenter).

Här om dan gick jag in i en affär på stan som hade lite inredningsprylar. När jag såg att de hade en hel vägg med olika tesorter var jag tvungen att köpa några. Såg att de hade Chai som jag så längtat efter, så det blev det. Är nog enda gången jag faktiskt tar mjölk i mitt te. Är nog mitt favorit te näst efter Tazo Passion te, ett annat te från Starbuck's.

När jag satt där och drack mitt Chai te i mina fina Saga tekopper tog det mig tillbaka till tiden i USA på Starbuck's. På Starbuck's spenderade vi många timmar. Varje onsdag klockan tio och ofta på helgerna när vi inte hade något att göra satt vi där och skvallrade eller tittade på alla rika tanter uppsminkade och klädda i pälsjackan med ansikten lika stela som Joan Rivers.

Känns lite fånigt att jag igår skrev att jag fick en hemsk känsla när jag satt där med tentan som inte hade de frågor jag väntat mig.

Såg slutet på ett Oprah avsnitt idag. Hon var med en man och besökte det beryktade koncentrationslägret i  Auschwitz. För tre år sedan var jag där och gick vid taggtråden och de röda tegelstensväggarna. Alla känslor som jag kände då dök upp när jag såg det igen på tv. Tågrälsen där tågen rullade in fulla av människor som hade forslats som boskap, mot en framtid som skulle bli värre än tågresan. Skjulen  som inte var vindtäta eller stängde ut kylan, hårda sängarna med en filt som försökte hålla kylan ute. Rummen fyllda av väskor, skor, och det värsta: hår. Fullt med hår som rakades av alla människor som kom till lägret.

Den obehagliga känslan som går genom kroppen när man går runt på den där platsen. Ser framför sig vilka scener som utspelat sig där. Det var hemskt att gå in i gaskammaren. Det går inte att föreställa sig vad människorna kände och tänkte under deras sista minutrar i livet innan de dog av gasen.

Det var en jobbig upplevelse, men samtidigt väldigt nyttig. Vi får inte glömma vad som hände. Jag önskar jag kunde säga: vi får inte låta det hända igen. Men tyvärr upphörde inte hatbrotten efter andra världskriget.